Efter att ha promenerat och tränat min tumme till 80-tals-träningsmontagemusik, så känner jag mig redo för nästa utmaning. Ska ge mig på att spela Punch Out-trilogin. Ni vet. De där boxningsspelen med den lille Mac.
Jag älskade ettan och har provat de andra lite. Men målet är att framförallt klara det första och vad jag minns kom jag till Mr.Dream (har inte Mike Tyson-versionen). Så i lite mindre än 20 år har jag försökt, men nu är jag redo. Efter jag försökt mig på den utmaningen, så är det dags för Super Punch-Out och Punch Out Wii, som båda verkar vara roliga spelupplevelser.
En intressant syn på Punch Out har alltid varit underdog-historien som genomsyrar spelen. Varje match(nästan) är lite utav en David mot Goliat och sådant går jag igång på. Är ett stort fan av Rocky-filmerna och då passar Punch Out-spelen mig perfekt. Dessutom så är spelen en bosskavalkad utan dess like, vilket är älskvärt.
Önska mig lycka till, för när rondklockan går, så finns det ingen återvändo. Att bli mästare eller inte. Finns inget annat.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar